Alesvängen 25

Alesvängen 25/4 2009

(om du klickar på bilderna blir de större)

Ibland känner man sig bara gammal!

Nu menar jag inte de där sakerna som man sakta vänjer sig med, som blir en naturlig del av vardagen. Man springer inte uppför trappor längre utan går, man upprörs inte av frisörens fråga om han skall trimma ögonbrynen och raka öronen eller att man måste ha tre (3) olika par glasögon för att åka en vanlig rallytävling. Nej. jag menar de chockartade upplevelserna som definitivt slår fast att här har det hänt något och det är inte till det bättre!

Du har säkert träffat någon gammal bekant som du inte sett på 20 år? Hemskt vad gammal hon/han blivit tänker man tyst. Har troligen haft ett strävsamt liv med nattvak, stress, skräpmat och andra otrevligheter. Själv har man ju inte förändrats ett dugg. Tycker man i alla fall under de 30 sekunder som man orkar hålla andan framför spegeln. Sedan är det minnet!

Vi hade en receptionist som sa att jag alltid "gick ut två gånger". Alltid var det något man glömt och det kom man på i hissen. Nuförtiden är det värre!

Alesvängen var en sådan tävling!

Söderqvisten och jag hade självklart anmält oss till Sveriges närmaste tävling, Alesvängen. Det är troligen den tävling i den Historiska cirkusen som går närmast en stor metropol. Göteborg ligger nästan på promenadavstånd och många som bor i Ale Kommun pendlar till sina arbeten i Göteborg. Alafors har annars en egen och spännande historia. Här anlades den första/största (?) fabriken som tillverkade glödlampor i Sverige. Man satsade också på att lagra el och startades batterifabriken Tudor: Du kommer säkert ihåg den svarta Katten, med rest ragg och svans, i logon. Nuförtiden när glödlamporna sedan länge slocknat och Tudor är helt urladdat har Ale Kommun degraderats något och mera antagit formen av en sömnig kranskommun.

Sömnigt är det däremot inte i Älvbygdens MK, vilka anordnar Alesvängen. Med liv, lust och hårt arbete har klubben skapat en, i mitt tycke, av bästa tävlingarna i branschen. Konceptet har varit liknande år från år. Några utomordentliga SS på, breda, hårda, härliga och ärliga, vägar varav några åks två gånger. Då vädret inte farit fram alltför hårdhänt, kan man nästan inte avgöra om det är första eller andra resan som åks på sträckan. Finfint! I år hade man också adderat en ny sträckning vilken mätte dryga 20 km. Ett unikum i ett tätbefolkat område!

Alesvängen måste vi bara åka! Till vår hjälp hade vi en blå/gul Escort och dagen till ära hade vi bytt bakaxel samt även bakaxelutväxling. Här skulle åkas på klassiskt Escortvis, på 13" fälgar. Jag hade också, helt på egen hand, tvättat luftfiltret så vi var maximalt förberedda, trodde vi!

Och nu kommer återkopplingen till ålder!

Under många år har jag haft förmånen att ha Locke på MoComp som leverantör av däck. Därför var det ju självklart att vända sig dit för nya puckar, eftersom 13" däck inte finns på hyllan i garaget. Efter en snabb signal till Locke berättar han att jag kan bara "slänga in" fälgarna till honom. Utanför firman står en skåpsläpvagn och där kan jag lägga 13-tummarna så skall han lägga på däck så att de är klara att hämta i god tid före tävlingen.

Sagt och gjort!

I god tid före tävlingen rullar jag upp till Alafors och hittar mycket riktigt en släpkärra på vilken jag lägger mina Minilite. Sedan åker jag hem och väntar på besked att de skall vara klara för avhämtning. Ingen ringer! På fredag förmiddag ringer en bekymrad däckshandlare och undrar försynt om jag levererat fälgarna ännu? Jodå, svarar jag, de var på plats redan i början på veckan. Ännu mera bekymrad berättar han då att han inte hittat dem, de är försvunna. Han har tydligen använt släpkärran som "brevlåda" även för andra Rallyfahrers, så släpkärran har varit välbesökt.. Dessa har han också ringt och förhört sig om de fått med fyra nya 13" Minilite av "misstag". Alla har nekat!

Stor förvirring utbryter! Vad göra? OK, jag får väl köra upp med ett nytt set fälgar bestäms det. Är du på plats? Nej, svarar han, jag sitter hemma och jag har ingen bil just nu så det får anstå till senare. Meeeen, att gå ner till verkstan tar ju bara 5 minuter, säger jag?!

Va?!, säger Locke. 5 minuter??! Kommer du inte ihåg att vi flyttade till Älvängen för två år sedan????

ÄLVÄNGEN!!!, Varför det?!? Du har ju ALLTID legat i Alafors!! Var i h-e är då fälgarna för jag lade dem i en skåpkärra utanför där du ALLTID haft firman i Alafors...... Oj, oj, oj där häckar nu motorcykelintresserad ungdom. Du vet de som har skinnvästar med emblem............ har du lagt fälgarna på DERAS släp???!! Jag tar cykel, trampcykel, och fräser ner och tittar, avslutar Locke samtalet. Efter en stunds spänd väntan kommer beskedet att fälgar fortfarande ligger kvar. Han skall lägga på de beställda däcken och ta med dem till starten på lördag! Puh...

Därav kom det sig att när alla andra strövade runt i den sköna vårsolen, beundrade varandras bilar, fikade, stortrivdes och berättade om kommande stordåd, så slet vi hund och bytte vi däck strax utanför Parc Fermé! En optimal uppladdning. Tack för hjälpen att bära hjul, Leif B! Som vanligt frälste oss Ascona-Christer med service utrustningen. Han tog generöst med både däcket och cementhinken!

Tävlingen, som ju var seriens första grustävling, hade samlat hela 61 historiska bilar i olika klasser. Den tidigare så bespottade "Nya Veteran", som ju numera är regelmässigt uppstyrd samt uppdelad två klasser, samlade halva startfältet.

Vem skulle bli värst, kanske du undrar? På plats fanns som sagt ALLA, ja nästan i alla fall. Men det var inte alla av "nästan alla" som körde själv. Det finns ju som bekant folk som grovt överskattar sin körförmåga och därför får plikta både monetärt till lack- och plåtverkstäder samt med bilbrist under pågående reparationen. Sedan finns det andra som har ett urval av bilar och kanske vill prova den senaste leksaken. Historiskt rally spänner över hela skalan.

Klassen 1965 upp till 1.000cc, hade alla hästar hemma eller i alla fall SAAB:ar. Här skulle det garanterat bli SAAB 96 på första platsen då det enbart fanns SAAB i klassen

Klassen 1965 upp till 1300cc hade två deltagare och både var väl nykomlingar, i viss mening. Tidigare SAAB Sport åkaren Jan-Olof Paulsson åker numera Hundkoja och var alltså en typ av nykomling. Mikael Lööv åker vanligtvis bredvid Roten. Nu var han uppgraderad, eller var det kanske tvärtom? Han åkte Norrlunds ögonsten, en blå Ford Anglia. Kunde det faktiskt ha varit Norrlunds raffinerade straff för att Micke, som kartis ansågs delaktig i Rotens avkörning i Tjeckien.....??

Klassen 1965 upp till 1600cc var ovanligt välfylld med fem deltagare, varav alla utom Leif B åkte Lotus Cortina. Leif B snålar på gamla dagar och hankar vidare i sin GT, men fort. Många trodde på Magnus Karlsson

Den tidigare "huvudklassen" 1965 över 1600cc hade samlat 11 deltagare och här var det rätt öppet. Klassen hade för dagen tappat Anders Prick som istället valt att åka sin nya Escort, men han var nog saknad av få klassbröder, när det var dags för resultatsammanställningen. Glade Amazonåkaren Drotz gör ju bra fart, men de goda vägarna kunde kanske gynna Volvo-Killers som Ling eller Göransson med Opel sexorna eller varför inte ta steget fullt ut till snabbe fd. banåkaren Olle Andersson i Mustangen.

I klassen 1966-1969 var det fri storlek och tur var väl det skåningen Schön, som kom med sin Bumse.Merca, vilken även fick Ole Ströms E-klass att se plebejisk ut. Annars var det troligen Opel Rallye Kadett som gällde.

Största klassen var som vanligt 1970-1975, fri kubik, och här fanns det många om budet! Fredriksson eller Uppsäll i SAAB, Angerd Escort, Davidsson Volvo samt inte minst de hemmabetonade åkarna Adielsson Escort, Hagberg Ascona och Sundin i Volvo. Sundin har vunnit Alesvängens historiska klass ett antal gånger så han skulle ladda ordentligt kunde man ana. Utanför tävlan, i Grupp H, körde faktiskt Per-Åke Forsman med sin icke Appendix K besiktigade BMW 2002 och gjorde finfina tider. Eftersom ingen Wigren fanns på plats kände vi oss lite vilsna, men vi bestämde oss för att slå Tony "Roten" Jansson "utan tanke på placering", och på så sätt fick vi ju med Boivie på köpet.

Klassen 1976-81 hade fem deltagare varav fyra åkte Opel. Anders Prick gjorde en spännande start i sin nya leksak, en nybyggd Escort RS1800. Han hade troligen kapaciteten att vinna om han trivdes med den nya bilen. Men man borde gardera med gamla Sprintparet Bäckström och Sildh, inte minst då arrangören varnat för att det skulle bli chikaner med tunnor på några av sträckorna.....

Vårsolen värmde gott, publiken strömmade till, tävlingsledningen såg lagom nervös ut, fikabordet var på plats, de första bilarna värmde upp, sju SS väntade.

Spelet kunde börja.

SS1 Torp 3 km

En uppvärmning som inte gick långt från start/mål-platsen. Hit hittade vi också alldeles utmärkt eftersom vi råkat "hamnat" vid starten på SS1 när vi åkte från besiktningen till start/mål-platsen. Det började bra, vilse i Alafors! Bred väg med torparasfalt som böljade fram i det av våren snart uppväckta mjuka landskapet. Mycket publik ute.

Start i svag nerför och vi hade snart inne både trean och fyran! Underbar balans i bilen med lägre hjul, men det saknas klipp i bilen. Det känns som den kväver sig vid pådrag, borde ju gå som ett spjut med de här små skottkärrehjulen. Ovan vid det nya utväxlingsförhållandet, men vi tar målflaggan med ett leende. Härligt!

Sundin dödar allt! Åker ca 1 sek/km snabbare än tvåan Angerd, vilken har Hagberg strax efter. Kuriosa i sammanhanget är att 17-årige Mattias Adielsson kommer in på samma 10-del som Hagberg i sin Grupp N VW Polo 1,4. Farbror Jan Adielsson påstår sig ha problem med kopplingen och bryter efter SS1, om det nu inte var så att grabben chockade honom så han fann för gott att dra sig ur. Vi lyckas slå både Erik Uppsäll och Tony Jansson, så även vi hade en bra ss. Att Tony var kartläsare kan ju inte vi lastas för.....

Å så här en riktig Escort ut när den rör sig. Klicka på texten

På den korta transporten ut till SS2 har leendet från målgången bleknat. Det är nu helt tydligt att allt inte står rätt till där framme under huven. Bilen luffar finfint i promenadvarv, men hastiga gaspådrag gillar den inte alls.

SS 2 Ölanda 5 km

Start på asfalt vid en kyrka. Sedan en helt underbart harmonisk väg med långa ärliga öppna kurvor. Avslutas med en tjurrusning genom en allé. Finfin SS. Till och med bortskämda Eugen hade gillat den här! Undrar om jag inte åkt här tidigare..??

Får direkt skäll av Söderqvist för min fega start på asfalt! "Ja, nu har vi gett handicap på 5 sek". När kommer in i sträckan märks det allt påtagligare att alla indianerna inte är i kanoten. Hjulet snurrar men hamstern är död, som de säger i reklamen. Det känns oroande så vi beslutar att bryta efter ss om vi inte hittar något fel och åka lugnt till målet.

Nu visar Hagberg och Lundman att de också vill vara med och tar SS2 före Sundin/Karlsson. Angerd och Mr 4-Link Lukanen kommer trea, strax före V4-piloterna Fredriksson och Uppsäll som delar sekund.

Vi svänger in till kanten efter TK-ut, öppnar huven och lägger pannorna i djupa veck. Det finns inget synbart fel. Temperaturen = OK, oljetryck = OK, kollar stift = OK. Vi lägger på locket, i dubbel bemärkelse, och lämnar in tidkortet. Att våga kan vara vackert, men dyrt!

Rallyt fortsatte för resterande delar av fältet i ett högt tempo, vilket fick gav efterräkningar för en del ekipage. Sundin hade segern inom räckhåll, rullade bland annat bort den, även om han tog sig i mål. Av 26 startande, i vår klass, bröt nio och av dem var hela 5 stycken Ford Escort. Enbart Henrik Boivie, med nyrullad kartläsaren Tony Jansson lyckades ta sin Escort hela vägen, och med ett gott resultat dessutom. Bland de fem Escorterna var det varierande grader av åtgärder som krävdes. Ett nytt luftfilter, en ny koppling, Skoghags vet jag inte felet på, en ny kaross alt. omfattande plåt- och lackarbeten och en blev till salu på stående fot; "Säljes i befintligt skick med lättare plåtskador, försiktigt körd av 2 ägare".

Segrare i Alesvängen var nog alla som tillät sig njuta av de fantastiskt fina vägarna, samt åskådarna som fick uppleva rally i högt tempo under vårsolen. Det var nästan som ett lite stycke Finland, strax utanför Göteborg och tävlingen som sådan borde absolut få nytt förtroende från Klassikerna att finnas i kalendern. Men det fanns även segrare som gick hem med en pokal och de var:

- Per-Arne/Robin Sjöstedt SAAB 96

- Mikael Lööv/Staffan Danielsson Ford Anglia

- Magnus Karlsson/Torbjörn Olofsson Ford Lotus Cortina

- Lasse Drotz/Claes Rundlöf Volvo Amazon

- Tommy Nilsson/Kent Stigh Opel Rallye Kadett

- Jan Hagberg/Christer Lundman Opel Ascona A

- Björn Bäckström/Tommy Sildh Opel Kadett GTE

Statistiskt sett skall man alltså åka Opel om man vill vinna i Alesvängen!

Det är någonting som t. ex. tävlingsorganisatören i Klassikerna, K-B Ling, kan ta till sig när han föreslår rallyn för 2010 års tävlingskalender.........

Stort TACK till Robban på www.Forslundfoto.se för lånet av åk bilderna

STORT tack till http://bilder.wulffens.se för lån av Parc Ferme bilder

www.morgansrallyfilm.se bjöd på åkbilderna

Denna skröna innehåller minnesluckor, förtränganden, förvränganden, förvanskningar och felaktigheter så varje möjlig likhet med verkliga händelser kan uteslutas. I det fall så inte verkar vara fallet är det ett rent sammanträffande och för dessa tar författaren inget som helst ansvar!