"Ett kungarike för ett nytt laddningsrelä….gärna monterat…"

Det är självklart lätt att lova bort sådant som man inte rår över, men det hade varit frestande att ställa ut som löfte strax efter starten av Bergslagsrallyt på fredagen den 4 januari år 2002 klockan 19.50.

Längst fram på nosen sitter det fyra feta extraljus, det vill säga vi vet att de finns där, men vi har ingen ström att tända dem med. De är också extremt väl justerade, för det var det sista vi gjorde innan vi förstod att bilen inte laddade. Vi har heller nästan ingen ström att tända de vanliga strålkastarna med. Men vi vet att de också sitter därframme i mörkret någonstans.

I andra ända, där bak alltså, bluddrar motorn riktigt tråkigt i brist på korrekt tändström.

Bergslagsnatten är kall, stjärnklar och vacker, men kolande svart, och vi är på väg ut från starten på det första "riktiga" snörallyt genom tiderna.

I vissa lägen är det inte svårt att hålla sig för skratt ……………

Via välladdade mobiltelefoner hålls oavbruten kontakt med det meriterade serviceteamet, Perry och Hans-Åke, vilka anmodar oss att "kom bara hit till service så fixar vi väl detta, "den" laddar ju inte, men slösa nu ingen ström i onödan…".

Det lät nästan som om de trodde vi satt på extralampor, bilstereo, AC, fläktar, vindrutetorkare, etc. på bara pin kiv…

Att en publiksträcka på någon km plus lite transport skall vara så förfärligt långt. Serviceplatsen ter sig alltmera avlägsen i takt med de tilltagande misständningarna. 911:an drar sin sista strömlösa suck i en uppförsbacke ett par tre km från serviceplatsen.

Respittiden var ute så tidkort och handduk är kastade!!! Vi bröt innan vi startade kan man nästan säga.

Med hjälp av bogsering kommer vi från platsen samt får lite tak över huvudet så felsökning kan påbörjas. När felet är lokaliserat lyckas Perry låna ett relä från ett vänligt Ascona-team. (hoppas det gick bra för Er)

En lika vänlig tävlingsledning lät sig bevekas att låta oss åka som föråkare dag 2.

Med start från Hällefors kl. 6.40 satte vi sedan kurs ut mot rallyspåret och fick uppleva fantastiska vägar och historisk bansträckning. Att bara få åka Björnjägarn var en lycka.

Codriver Lagström passade dessutom på tillfället att köra notkursen "Start 1", vilket var väldigt trevligt. Noter skall vi prova någon annan gång också.

Det är dessutom riktigt trevligt att åka som föråkare eftersom man kan helt åka i sin egen takt och njuta av omgivningarna, titta efter vägfällor, vinka till bekanta, tjuvstarta utan åtgärd, samt åtnjuta tung sponsring i form av gratis kaffe och mackor.

Bilen gick givetvis som ett schweizerur hela dagen. Våra Lappi-däck från "second-hand" marknaden höll riktigt bra i ca 20-30 km SS, sedan hade de allt givit det bästa krutet.

När man med en baktung 911:a knappt kommer igång i ett uppförslut, 2:an försiktig gas, är det inte mycket till fäste längre. Frågan är om inte nya däck ger bättre totalekonomi.

Nästa år skall vi absolut komma tillbaka som tävlande om det ges möjlighet.

Då kommer vi att vara extremt "laddade"..