Fridaspecialen 2001-10-21

Vänerns pärla, Vänersborg, var samlingsplatsen för denna söndagsutflykt som lånat namnet ur litteraturen!

14 km SP fördelat på 2x6 sträckor, alla på asfalt, stod på programmet. Start och mål som vanligt förlagt till det numera nedlagda, men illa beryktade, mentalsjukhuset Restad, vilket levde upp i galenskap väl i nivå med fornstora dagar under denna söndag

Det 53 man starka fältet gavs sig ut i Vänersborgstrakten vägledda av stora blå rökmoln, vilka de två föråkande SAAB 96:orna släppte.

En långnosad 65:a och en påtagligt ilsken kortnos. Den senare framförd av självaste Översteprästen i SAAB:s Historiska Helgedomen, Peter Bäckström från SAAB Bilmuseum (väl värt en lördagsförmiddag) http://www.saabsverige.com/home/SE/sv/saab_museum.xml

.SP var nästan de samma som förra året, vad jag kunde komma ihåg, förutom några mindre ändringar. Dessa ändringar spelade inte så stor roll för vi hade inte varit speciellt framgångsrika att följa banan förra året så det skulle inte bli några problem med att vi "lärt in rätt".

Tvärtom så gav en stärkande morgonpromenad, runt de flesta sträckor, en helt ny bild av vad som väntade. Vi, codriver Bert Gustafsson och jag, konstaterade att hur det än gick så MÅSTE det gå bättre än förra året. En klar förbättring mot år 2000 var ju att nu fanns det i alla fall en i bilen med någotsånär unga ögon.

Alla SP, utom det sista, hade tunnvändningar. Ve och fasa !

Under förra resan i Vedum hade två, på varandra följande, vändningar gått alldeles utmärkt, näst intill elegant, så självförtroendet fanns. Tyvärr försvann det som en avlöning redan vid vändstället på 1:a SP då vi var tillbaka i gamla gängor. Det kan också vara så enkelt att breda, mjuka asfaltdäck fäster bättre än grusdäck med röd märkning….. Bilen går asfalt på 15x7"/205:or och 15x8"/225:or.

Bilen hade "grushöjd" , sedan Vedum (VM), förutom att jag sänkt den lite i framändan. Detta för att styra in lite bättre på asfalten. Att sänka bak är ett helt företag med en mängd olika vinklar som skall hållas reda på så det fick anstå. Vi skall dessutom åka grus snart igen så det blir ett väldigt jobbande upp och ner, fram och tillbaka.

Bland annat med hjälp av luktsinnet hittade vi enkelt ut till SP1. Den gick vid reningsverket, tror jag, eller så var det nyss som SAAB:arna varit där….

1:an gick väl sisådär. På 2:an började vi få upp farten, 3:an gick riktigt bra, 4 och 5:an ännu bättre. Nu längtade vi tillbaka "hem" till Mentalsjukhuset så vi äntligen kunde få köra en sträcka utan vänzon. Nästan normal bilkörning alltså ! 6:an gick också riktigt, riktigt bra, efter våra mått mätt.

När det är som bäst skall man ju gå hem, och det blev nästan fallet för oss. Vi slapp promenaden men fick bryta vid sträckmålet då hö bak hade punka. Då vi inte hade extra däcksuppsättningar, förutom "rulldäck", så fann vi det för gott att bryta medan vi var på uppgång. Samtidigt gavs ju möjligheter att se våra medtävlares vilda framfart runt Restads asfaltslingor.

Visst är det något speciellt med asfaltåkarna ! Sällan eller nästan aldrig hörs väl en sådan skönsång ute i skogen. Den ena låter bättre än den andra. BDG:er och BDX:ar i ledningen strax före Starlet´s, t.om. de vanligtvis trötta Pinto´s lät riktigt karska. Dessutom var det länge sedan jag hört en så vass 2-takt som Bäckströms kortnos.

Besvikelsen var stor över att vi inte lyckats spöa Arne Johansson, som planenligt vann Veteranklassen med sin Escort Mk1:a. Förra gången i Vedum (VM) bröt ju Arne så vi hade tyckt att en riktig seger smakat fågel.

Vi får väl glädjas åt att Arne bara vann på WO och inte på KO !

Nu skall nosen sättas i vädret igen, på bilen alltså, inför nästa tävling. Det känns riktigt bra att inte gjort några större ingrepp för att få den i asfaltsättning, nu när den ändå skall skruvas tillbaka. När i herrans namn skulle det varit tid till det ?

Att komma till Vänersborg och Fridaspecialen är alltid lika roligt. För mig var det tredje gången i rad så numera hittar jag också till Restad!!

Upplägget med två varv och en sträcka precis vid start/mål är också toppen då man kan titta lite på den andra ekipagen "in action" vilket det annars ges väldigt lite tillfälle till.

Att publicera kompletta personuppgifter, för de tävlande, på Internet kan väl ses som ett olycksfall i arbetet men det är ändå någonting som arrangörerna måste försöka undvika. De stackars arrangörerna har ju mycket att hålla i huvudet förståss, men den enskildes kompletta identitet kräver varsam hantering.

Så om man får önska sig någonting till nästa år är det varsammare hantering av personuppgifter och lite färre vändprov. I alla fall för min del !!

Nästa tävling ICA-varvloppet på grus i Vara-trakten 2001-10-27.

Vi åker vit bil med samma inställningar, förutom noshöjd och däck, som i Frida